Nicita berättar...

Vi har varit med om en del sista tiden.
Förra söndagen gick vi med Matte och Husse utmed Nissan in till stan...fikade på Espressobar. Vi satte oss nere vid vattnet...där var änder som flaxade i vattnet men vi fick inte hoppa i och jaga dom.
Hemvägen tog vi genom stan, Storgatan var välbesökt, massor med folk, hundar och cyklister. Vi fick mycket beröm för att vi skötte oss så fint.

Jag har tränat lite rally med Matte och hon har varit nöjd med mig - tack och lov -

En dag åkte vi tåg till Ängelholm. Det var första gången för oss, spännande. Mycket folk och hundar skulle med samma tåg som vi. Matte blev lite irriterad över folket som satt i hundvagnen. Vi satte oss jämte en snubbe som tydligt visa att han inte gillade oss. Vi fick inte plats mellan sätena, en av oss fick ligga i gången, och det funkade inte. Efter en stund gick vi ner där barnvagnar och annat stort kan vara. Där var det gott om plats så vi kunde lägga oss tillrätta. Vi fick mycket beröm både av Matte och en annan tjej som satt där...vi låg så tysta och brydde inte oss om varken folk eller hundarna som var med.

Väl framme i Ängelholm skulle vi gå till en bilfirma och hämta Mattes bil. Skulle ta ca en halvtimme men vägbeskrivningen vi hade var bilvägen, på några vägar fick vi inte gå på. Efter vi gått ganska länge frågade Matte en vägarbetare för säkerhets skull om vi var på rätt väg. Han visade oss vägen, fel håll tyckte Matte men hennes lokalsinne är inte det bästa. Vi gick och gick och gick så var vi tillbaka på en gata vi gått innan...blev lurade av vägarbetaren...jäkla gubbe. Det kom 2 grabbar som vi frågade, blev visade vägen vilken va på det håll som vi trodde och snart var vi framme men det tog 1,5 timme.
Men vi var så lyckliga, framme i bilaffären och fick bilen...Matte tyckte den spann som en katt...skulle den väl...nya motorer ska väl spinna. 

I går va jag och Matte i Söderåsen och tävlade...debut i avancerad. Vi testade lite innan det va vår tur och jag va så duktig...detta kommer att gå bra...trodde Matte.
Vi vet inte varför det blir så, men när det är tävlingen blir jag något fundersam och vet inte riktigt vad jag ska göra. Att sitta när vi stannar, måste man det och varför...jag tycker det är onödigt, vi ska ju gå igen. Hon blev lite småsur av att behöva säga sitt varje gång...hmmmm. Hörde att hon fick lite tips av Cizzi så nu ska det tränas.
Men skit samma...jag gjorde så mycket rätt ändå så vi blev godkända med 74 p...Matte va nöjd trots mina fadäser...fick en tjock grillad med bröd som belöning och så delade vi på en äppelkaka med vaniljsås...hur gott som helst.
Hemma firade vi lite till...pizza...jag och Kaisa delade på en halv...mmmmm så mumsigt det va.

I dag har vi varit ute i skogen med Oden och Marje. Vi busade och Oden simmade i sjön...vi gick i bara så långt att vi bottnade. Han simmade och hämtade pinnar som jag snodde från honom när han kom i land och skulle ruska av sig vattnet. Efter 3 timmar tyckte Matte och Marje att det var dags att åka hem. Vi längtar till nästa gång vi ska träffas...det är så jäkla kul att busa med grabbarna.