Nicita rapporterar om midsommarhelgen

Att vara i stugan är för oss hundar ett himmelrike. Att kunna springa omkring på vår stora gräsmatta, ängarna runt omkring och vår skog.

Denna helgen visste jag att något speciellt skulle hända, hade hört vad Icka tänkte göra med mig.
Det började med att dom tog med mig ut i roddbåten, tack och lov inte i motorbåten. Först tyckte jag det var pyton men Anders rodde lugnt...efter ett tag kändes det bättre.
Men så kommer vi mot land...vet ni vad dom gör!?
Dom får mig att hoppa i vattnet...blurp så försvann jag men kom snabbt upp...simmade raskt och upp på land.

På lördagen lurar Icka med mig ut i vattnet....hon hade en massa köttbullar, kunde inte motstå. Och jag simmade omkring som ingenting...det gick kanonbra. Jag fick massor av beröm.
Så var det avklarat men då kommer nästa hemska sak.

Nu skulle dom kolla omgivningen...kommer till kohagen och dom hemska djuren springer mot mig och vrålar. Jag blev så in i...rädd och rusade hem. F-n så taskiga dom var.
Nästa dag skulle matte gå till soptunnan, förbi kohagen...icke att jag följde med...Kaisa gjorde det.
Idag när matte skulle till soptunnan följde jag med...vågade Kaisa så måste jag bara följa med...dom var inte kvar...tack och lov.

Idag har jag simmat ganska mycket...matte och husse är så impade.
Nu har vi kommit hem...är ganska trött...får ta en tupplur.
Har blivit fotograferad från alla håll och kanter men innan dom läggs ut ska jag godkänna.